Livslögnstema

Två ”för bra för att vara sant”-grejer jag övervägt ikväll:

1. börja dricka oolong-iste för att öka ämnesomsättningen
2. köpa en steam mop, alltså ett städredskap som ångar bort smutsen

Vad är nästa steg, nätpoker? Daytrading?

 

 

En pizza på Östermalm

En av mina favoritrestauranger ligger på Östermalm, jag var där i onsdags. Om man tagit sig dit utan att förstå vilken stadsdel man åkt till får man snabbt en del ledtrådar inne på restaurangen.
1. Bingo Rimér är där.
2. En f d modell till Bingo Rimér är också där med någon snubbe, skämtsamhet om att hon inte berättat detta.
3. Två män med tennisracketar äter middag där.
4. Den ena berättar för den andra att hans dotter ska gå gymnasiet på ett internat.

Det här stör mig

När man landat på Arlanda får man gå genom ett rum med bilder på massa kända svenskar, typ Meja, August Strindberg, Filippa K osv. De presenteras kort som hockeylegend, chefsdesigner på Acne, författare osv. Men när man nästan kommit ut till ankomsthallen kommer en bild på Isabella Scouropco. Hon presenteras som actress, model and mom. Mom?! Varför? Jättemånga av de andra kändisarna är ju också föräldrar, varför är det ett faktum som ska berättas enbart om Isabella Scouropco? Jag kan bara komma på två förklaringar och båda är idiotiska. Antingen ville hon det själv och de som producerat var för fega för att säga emot eller så tyckte de att det är häftigt med en så snygg mamma. Extremt irriterande.

Tillägg

Jo, mina vinterstövlar var ett fynd också: snygga, bekväma,
hyfsat varma Eccostövlar för under tusenlappen. Och The Drums-Best
friend var tongivande i 2010 års soundtrack.

Summering

Jobb&karriäråret 2010: Jag blev fastanställd som chefredaktör, upphandlade ny webbplats, citerades som ledarskribent. Jag säger ett bra år!
Kultur&nöjesåret 2010: Inte så mycket klubbande och inte så mycket teater andra halvåret, men mycket kul ändå.
Hälsa&friskvårdsåret 2010: Well, jag bara la av med fysisk aktivitet i augusti, här är utan tvekan den största försämringen sedan i fjol.
Romantik&passionsåret 2010: Fantastiskt.

Årets bästa konsert: Divine Comedy på Kägelbanan, Hot Chip på Popaganda. Håkan på Way out west var egentligen ingen märkvärdig konsert, men som konsertupplevelse helt unik.
Årets konsertbesvikelse: Att det var så dåligt ljud på Robyn på Popaganda, kan ev berott på vindförhållanden.
Årets bästa film: Fish Tank, Toy Story 3, The kids are alright.
Årets bästa låtar: Alicia Keys-Try sleeping with a broken heart, Hot Chip-One life stand, She & him-In the sun
Årets tema: Mys
Årets mat: linssallad och bea, kontrasternas matår
Här var jag i år (endast platser där jag sov över): Sthlm, Gbg, Bergkarlås, Gräsberg, Gimo, Ljugarn, Gamleby, Kapellskär, Helsingfors, Kuressaare, Chicago, Downer’s Grove, Kenton, Bardstown, Nashville, Memphis, Doha
Årets otippade: Jag åkte TallinkSilja-båt FYRA gånger!
Årets fynd: Min kille, höhö. Annars gjorde jag bra dealar på flera av resorna tycker jag.
Årets besvikelse: Valresultatet.
Årets masspsykos: Märkligt mycket folk tror att vaskning förekommer på riktigt.

Det här med tjejer och skor. På vintern.

I lördags natt såg jag en tjej utanför Slussens tunnelbanestation. I handen höll hon ett par typiska obekväma damskor med remmar och höga klackar. På fötterna hade hon… tygskor. Jag förstår inte!!! Hon hade uppenbarligen insett att olika typer av skor passar för olika tillfällen, men inte att december utomhus är ett dåligt tillfälle för tygskor.

Och givetvis påminde denna syn mig om ett dagboksinlägg från förr:
småtjejerna och jag pt 3 [2005-10-23] En kompis skulle ta med två 17-åriga tjejer på fest igår och vi mötte dem på spårvagnshållplatsen, där de stod iklädda vinterjackor, korta kjolar och klackskor. När vi kommit till festen satte den ena tjejen på sig såna där sockor som är gjorda av duntäcke ungefär. Är det alltså viktigare att vara snygg på fötterna på spårvagnen i den iskalla oktoberkvällen än på själva festen? Jag får det inte att gå ihop, om man är så praktisk och förutseende att man tar med sig stora dunsockar när man går på fest, hur kan man då vara så enormt opraktisk att man går omkring utomhus i oktober iklädd små pumps?

Idé till spännande åsiktskompass

Jag pratade lite med en person av annan politisk uppfattning än jag och var på väg att säga ”Visst, men det finns så många det är mycket mer synd om än välmående män som tjänar bra och inte kan tjäna ännu bättre pga skattetrappan”. Det blev inte av jag sa det, men  jag funderade vidare på vilka grupper jag skulle räknat upp som det är mer synd om och då kom jag på att det skulle vara ett spännande internettest jag gärna skulle göra. Alltså få jättemånga tvåvalsfrågor och till slut skulle man komma fram till vad man egentligen tycker, någon sorts översiktsbild. Till exempel:

Vilken grupp ska staten först göra det lättare för: Heltidsarbetande män som vill kunna jobba mer och få ordentlig utdelning för det eller personer som är deltidssjukskrivna?

Vilken grupp ska staten prioritera: Studenter som jobbar så mycket att de når fribeloppstaket eller egenföretagare som måste ägna mycket tid och kraft åt krångliga momsinbetalningar?

Vad är viktigast: barnomsorg på obekväm tid eller mindre klasser i grundskolan?

Och så vidare. Jag ger bort idén gratis till någon pigg programmerare, men obs: låt någon språkligt kompetent person granska testet innan du lanserar det för jag kräks av alla Facebooktester som är felstavade och har felaktig meningsbyggnad.

Music is my boyfriend

Vart du vill, så fort du kan 2006-09-04 09:07:00

Känn ingen sorg för mig Göteborg
Ramlar
Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig

Det var de stora känslornas kväll i fredags, det där var inte ens extranumren utan slutet på ordinarie set. Jag hoppas verkligen att jag aldrig kommer att bli så trött och blasé att jag kan låta bli att sjunga med i ”alla talar om dig Hurricane”

Andra musikrelaterade händelser i helgen:

Jag har övertagit syrrans mp3-spelare, inklusive musiken. Det blev verkligen spöklik stämning när jag gick ensam genom parken med Covenant i lurarna.

Jag dansade till lo-fi-fnk i bara trosor, det lär ha varit en vacker syn, men jag slutade ändå snabbt eftersom det inte var en syn jag ville bjuda de i huset mittemot på.

Erlend Öye ensam med gitarren var verkligen som en ängel på besök.

fussball

Idag har jag varit och sett Djurgårn-IFK Göteborg. Vad passar då bättre än att reprisera ett inlägg från en annan tid, ett annat liv, då jag såg samma lag mötas?

futbol [2005-09-20] Jag var på IFK-DIF igår. Djurgårn vann med 3-1 och Glenn Hyséns egen son gjorde två mål. Hahaha, förnedring. Det är roligt att vara djurgårdare. Men
…du som, när tjejen i ditt sällskap sa att du skulle sluta tjafsa i kön, svarade ”carro, det är rea på bindor där borta”
…ni som ställde till bråk på Avenyn så det blev stopp i vagntrafiken
…ni som skrek ”visa pattarna” till 14-åringarna i pausorkestern
Gå och dö.

Sommartid=repristid

Jag lägger allt mitt intellektuella krut på mina Facebookstatusar tror jag, det kan vara därför jag är så extremt dålig på att uppdatera bloggen. Men jag vill ju ha den kvar och är därför nöjd med att jag kom på den klassiska räddningsplankan att posta gamla inlägg. För jag har ju skrivit en del godbitar på två mer obskyra ställen på det världsomspännande datanätet och egocentrisk som jag är tänker jag att mina kort nedkastade tankar från 2004 är väldigt intressanta. Så jag kör på det nu och inleder med detta.

leda [2004-09-20 13:50] Allt är tråkigt och jag gör ingenting och det regnar hela tiden. Och jag blir aldrig färdig med den förbaskade essän. Idag läste jag ut en bok, Barskrapad, som fick mig att tänka tillbaka på min korta ångestfyllda tid som hotellstädare. En tydlig bild av den klena intellektuell jag är, som tycker att det är mycket svårare att städa hotellrum än att läsa Kafka på franska.